Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
Januari har präglats av kallt, torrt och vindfattigt väder – tre faktorer som tillsammans har pressat upp elpriserna i hela landet. Högtryck har legat kvar länge och gett lägre vindkraftsproduktion än normalt. Samtidigt har temperaturen legat klart under det normala, vilket har ökat behovet av uppvärmning. Sist men inte minst har det även varit ovanligt lite nederbörd, vilket sänker nivån i vattenmagasinen och minskar tillgången på vattenkraft. Resultatet blev starkt stigande elpriser i samtliga elprisområden, och det högsta veckopriset sedan december 2022 kunde noteras.
Prisskillnader mellan elprisområde två (SE2) och tre (SE3) har minskat påtagligt under januari. Förklaringen ligger primärt i lägre vindkraftsproduktion än normalt i SE2 i kombination med ökad överföringskapacitet mot Finland.
Även början av februari väntas präglas av samma väderläge som januari med fortsatt kallt, torrt och svagt vindläge. Den hydrologiska balansen (vatten i magasin, snö och mark) är fortsatt kraftigt under det normala, vilket lägger en prispress uppåt även in i februari. Kort sagt: februari börjar sannolikt med fortsatt högre priser än normalt, även om vädret snabbt kan ändra läget.
Terminsmarknaden, som utgör grunden för fasta avtal, steg kraftigt för de närmsta månaderna i samband med väderomslaget. Om långtidsprognoserna indikera att det blir en fortsatt kall och torr vinter i Norden och Europa så kommer det medföra ytterligare sänkta nivåer i vattenmagasinen och gaslagren vilket i sin tur får direkt påverkan på terminspriserna för resten av året.
Informationen är rapporterad i god tro och speglar de aktuella åsikterna hos enskilda medarbetare. Åsikterna kan ändras utan varsel. Vi tar inget ansvar för handlingar baserade på vår information.
Det finns flera olika faktorer som påverkar elpriset. Här kan du läsa mer om några av dem.
Det är svårt att lagra el. Visserligen hjälper vattendammar för vattenkraft och lager för eldade kraftverk, men el måste produceras vid exakt samma tillfälle som den konsumeras. Det ställer krav på en dynamik i elnätet, och att stora aktörer kan förutspå och parera förändringar i förbrukning och förutsättningar.
Prissättningen på den Nordiska elmarknaden baseras mestadels på väder, då cirka 60 procent av Nordens elproduktion kommer från vattenkraft. Vilka nivåer som finns i vattenkraftverkens dammar och hur mycket det kommer att blåsa är avgörande, och där spelar bland annat nederbörd och snöavsmältning en viktig roll. Det gör att låga nivåer i vattenreservoarer kan översättas till att elpriset är högre. Men det finns fler aspekter som spelar in på hur elen prissätts, såsom de olika årstiderna, kostnad för bränsle (kol, olja gas), export- och importmöjligheter.
De nordiska länderna, förutom Island, har en gemensam avreglerad marknad, Nord Pool, där aktörer som Gävle Energi Elhandel kan sälja och köpa sin el. I princip alla Sveriges elhandelsbolag köper sin el här, antingen själva eller genom partners och ombud. I Europa anses den nordiska marknaden vara den mest utvecklade, och står ofta förebild för nya avregleringar av länders elmarknader.
Sverige är geografiskt indelat i fyra elområden efter ett myndighetsbeslut av Svenska Kraftnät. Gränserna mellan elområdena går där det uppstår så kallade flaskhalsar i stamnätet och behöver byggas om för att kunna transportera mer el inom Sverige.
Elpriserna varierar periodvis beroende på var i Sverige du använder din el. Elen är generellt billigare att använda i norr, där det är överskott på el. Den blir dyrare att använda i söder, där det är vanligare med ett underskott på el.
Kraftsystemet är under ständig förändring. Det innebär att förutsättningarna för indelningen i elområden förändras. Nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el, för att delta i arbetet för Sveriges del. Läs mer om översynen av elområderna.