Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
April månad präglades av låg nederbörd i hela landet till följd av högtrycksbetonat väder vilket gör att vattenmagasinen är fortsatt låga när vi går in i maj. Temperaturen varierade i mellersta Sverige precis som vindtillgången vilket tydligt återspeglades i det fluktuerande elpriset. På grund av höga gaspriser och låga nivåer i vattenmagasinen så var elpriserna ovanligt höga för årstiden under morgon och kväll. De låga elpriserna mitt på dagen är ett tydligt resultat av solkraftsproduktionen som tog fart i april.
Inför maj väntas inledningsvis lägre temperaturer och normal nederbörd. Maj är en bra månad för solkraftsproduktion till följd av en kombination av långa dagar och relativt låga temperaturer, vilket är gynnsamt för solcellspaneler. Med tanke på de oroligheter som råder i mellanöstern och de låga nivåerna i vattenmagasinen så kan vi förvänta oss elpriser som påminner om april dvs. höga nivåer morgon och kväll men låga mitt på dagen.
Terminsmarknaden, som utgör grunden för bundna avtal, har stabiliserat sig på relativt höga nivåer för de närmsta månaderna efter vinterns kraftiga uppgång till följd av oroligheterna i mellanöstern och den ansträngda hydrologiska balansen. Även kontrakten för vintern 2026/2027 har stabiliserat sig på höga nivåer av samma anledning.
Informationen är rapporterad i god tro och speglar de aktuella åsikterna hos enskilda medarbetare. Åsikterna kan ändras utan varsel. Vi tar inget ansvar för handlingar baserade på vår information.
Det finns flera olika faktorer som påverkar elpriset. Här kan du läsa mer om några av dem.
Det är svårt att lagra el. Visserligen hjälper vattendammar för vattenkraft och lager för eldade kraftverk, men el måste produceras vid exakt samma tillfälle som den konsumeras. Det ställer krav på en dynamik i elnätet, och att stora aktörer kan förutspå och parera förändringar i förbrukning och förutsättningar.
Prissättningen på den Nordiska elmarknaden baseras mestadels på väder, då cirka 60 procent av Nordens elproduktion kommer från vattenkraft. Vilka nivåer som finns i vattenkraftverkens dammar och hur mycket det kommer att blåsa är avgörande, och där spelar bland annat nederbörd och snöavsmältning en viktig roll. Det gör att låga nivåer i vattenreservoarer kan översättas till att elpriset är högre. Men det finns fler aspekter som spelar in på hur elen prissätts, såsom de olika årstiderna, kostnad för bränsle (kol, olja gas), export- och importmöjligheter.
De nordiska länderna, förutom Island, har en gemensam avreglerad marknad, Nord Pool, där aktörer som Gävle Energi Elhandel kan sälja och köpa sin el. I princip alla Sveriges elhandelsbolag köper sin el här, antingen själva eller genom partners och ombud. I Europa anses den nordiska marknaden vara den mest utvecklade, och står ofta förebild för nya avregleringar av länders elmarknader.
Sverige är geografiskt indelat i fyra elområden efter ett myndighetsbeslut av Svenska Kraftnät. Gränserna mellan elområdena går där det uppstår så kallade flaskhalsar i stamnätet och behöver byggas om för att kunna transportera mer el inom Sverige.
Elpriserna varierar periodvis beroende på var i Sverige du använder din el. Elen är generellt billigare att använda i norr, där det är överskott på el. Den blir dyrare att använda i söder, där det är vanligare med ett underskott på el.
Kraftsystemet är under ständig förändring. Det innebär att förutsättningarna för indelningen i elområden förändras. Nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el, för att delta i arbetet för Sveriges del. Läs mer om översynen av elområderna.