AI stor hjälp för att planera elnätsunderhåll

Med hjälp av drönare och artificiell intelligens får vi en tydlig bild av underhållsbehovet på elnätet.

Digitala ”kollegor” och verktyg kompletterar yrkeskunnande och gör att vi kan avhjälpa fel innan det märks för kunden.

Teknikutvecklingen går framåt med stormsteg och använder man den på rätt sätt så kan man både effektivisera och enklare planera arbetet som fortfarande måste göras ”för hand”. Johan Öberg, underhållschef på elnät, visar oss hur AI kan se saker som varken en helikopter hinner se från luften eller som ett tränat öga kan se från marken.

– Vi var bland de första som använde den här metoden i Sverige, berättar Johan. Det var vi och ett annat av de större energibolagen. 2020 gjorde vi första flygningen med drönare och i vår är det fjärde gången som vi flyger hela nätet, berättar han.

Drönarbesiktning alltså. Varför pysslar man med det? Minst en gång om året måste man enligt lag besikta hela hög- och mellanspänningsnätet. Tidigare gjordes det som sagt med helikopter men det var något som störde både djur och natur.

– Även om piloterna var rutinerade och kunde flyga på låg höjd så såg man heller inte så mycket, förklarar Johan. Resultatet av de flygningarna brukade ligga runt fyra-fem anmärkningar och oftast av typen nedfallna träd. Hur ska man hinna se mer från en helikopter, lägger han till.

Johan Öberg, underhållschef elnät.

AI tolkar datan och hittar fel och risker

Egentligen är det inte drönarflygningen i sig som är så unikt, utan den teknik som ligger bakom. Företaget Skyqraft samlar på sig data från tusentals timmar flygtid och lär sen en artificiell intelligens (AI) att upptäcka fel eller brister. Ju mer data man har, desto smartare blir tekniken. I början kunde man se saknade stolptak men idag identifierar programmet om det är en liten vingmutter som saknas. Man har också gjort flygningar med en värmekamera för att upptäcka till exempel dåliga kontaktytor, som då skapar värme när elektroderna passerar.

– Vi i energibranschen arbetar tillsammans med Skyqraft för att få ut det mesta möjliga av programvaran. De är proffs på tekniken och vi på elnät och elnätsunderhåll, berättar Johan. Vår kompetens behövs för att klassificera felen och visa hur det ska eller inte ska se ut, fortsätter han.

– Det är väldigt roligt och givande att arbeta med en så framåtlutad kund som Gävle Energi, säger Louise Gauffin, VD Skyqraft. Vi ser till att göra det enklare för Gävle Energi att ha bättre kontroll och ta bra beslut på sitt elnät. Det leder i sin tur både till sparade pengar och ökar kvaliteten i elnätet för slutkunderna, fortsätter hon.

Enkelt sätt kan man alltså säga att ju fler bilder AI:n ser på hur det ska se ut, desto säkrare blir det att säga när något avviker eller sticker ut. Man kan också lära den att se olika objekt som grävskopor och jakttorn.

– Skulle vi lära den att se hackspettshål så är jag säker på att det skulle gå att hitta, säger Johan lite skämtsamt.

Exempel på hur det ser ut i användarvyn.

Lidar – ljus används för att bedöma avstånd

Nästa flygning görs först till våren när snön är borta. Dels för att snön reflekterar ljus och gör bildkvalitén något sämre, dels för att man i vår ska göra en så kallad lidarscanning. Lidar står för Light detection and ranging och är ett optiskt mätinstrument som används för att bedöma avståndet till olika objekt.

– Därför är det viktigt att snön är borta så vi får ett rättvisande avstånd till marken, förklarar Johan. Med hjälp av avståndsbedömningen kan programvaran avgöra hur nära exempelvis ett träd är ledningen. Med hjälp av förinställda gränsvärden kan vi sen få olika färg och klass på objektet beroende på hur ”akut” det är. Det ger en tydlig bild av röjningsbehovet, fortsätter Johan. Mätningen sker med en centimeters noggrannhet.

– Tidigare var jag tvungen att skicka ut personal längs stora delar av sträckningen för att sen röja där de såg ett behov, berättar Johan. Nu kan jag peka dem rätt direkt och säga åt dem att hoppa över flera kilometer där det inte finns något behov, förklarar han.

Minskar risken för akuta avbrott

– Den största vinsten med systemet är att vi kan planera underhållet på ett bättre sätt, säger Johan. Vi hittar fel som annars kan ligga och ”gro till sig” och ha stor påverkan på kunder.

Ett exempel som Johan berättar om är att de hittade en sprucken isolator där emaljen saknades på porslinet. Det kan leda till ett plötsligt strömavbrott och att kunderna blir utan el.

– I stället för att det sker ett strömavbrott en kall och regnig natt då beredskapspersonal måste åka ut så kan vi planera in arbetet dagtid – och avisera kunderna om avbrottet innan, säger Johan. Det är en vinst för våra kunder men också för mig och mina kollegor, avslutar han.  

Publicerades den 5 december, 2022.

Gå till nyhetsarkiv