Nya effektiva metoder för elnätsunderhåll

Underhållsavdelningen på elnät testar att digitalisera rötskadebesiktning av elstolpar.

Även om en stor del av vårt elnät är nedgrävt så har vi fortfarande en hel del luftledningarna. Både ledningar och stolpar utsätts för väder och vind och enligt det svenska regelverket måste man undersöka stolparna vart åttonde år.

– Vi har 5 068 stolpar i hela elnätet, berättar Johan Öberg, Underhållschef på Elnät. Det är en hel del att hålla koll på, fortsätter han.

Från hammare till smarta algoritmer

Tidigare har man kontrollerat stolparnas hållfasthet genom att knacka på dem med hammare och genom erfarenhet då avgjort om det är risk för röta. Låter det som att det är röta så har man tagit ett borrprov för att se hur hårt stolpen är ansatt.

– Dels är det tidskrävande, men det förutsätter också att man har rätt erfarenhet och kan avgöra om vi behöver ta ett borrprov eller inte, förklarar Johan.

För ett tag sen fick han höra talas om ett norskt företag som utvecklat en produkt som med hjälp av radiovågor mäter hållfastheten i stolparna. GPR (Ground-penetrating radar), eller georadar som det också kallas, används bland annat inom byggindustrin för att se hur marken ser ut men är också relativt vanligt inom arkeologi. Och nu står energibranschen på tur.

– Det är ett väldigt användarvänligt system, berättar Johan. Du drar sensorn ett varv runt stolpen och kan direkt läsa av datan i en I-pad.

Enkelt sagt kan man säga att radiovågorna reflekteras olika baserat på egenskaperna hos materialet som reflekterar signalen. Det är alltså skillnad om radiovågorna möter fast eller murket trä.

Egentligen är det inte själva sensorn som är den stora vinsten utan den analys som sen görs av systemet. Med hjälp av AI klassificeras och analyseras datan och presenteras på ett enkelt sätt.

– På skärmen ser du direkt en procentuell hållfasthet på stolpen och ett ”trafikljus” som visar rött, gult eller grönt, förklarar Johan. Helt enkelt om stolpen är godkänd, på väg att ruttna eller inte alls klarar kraven. I dagsläget är gränsvärden inställda efter Norges riktlinjer, men de är hårdare än Sveriges så det fungerar för oss nu när vi testar, fortsätter han.

Demo och utvärdering

Under tre veckor testar vi nu produkten och ska sen utvärdera om det är en bra metod för oss framåt.

– Jag tror verkligen att det här i kombination med drönarflygningar kommer att förenkla planeringen av underhållsarbete. Vi kommer att kunna arbeta mer effektivt och prioritera när vi får en ännu tydligare bild av behovet, säger Johan. Min tanke är också att de som röjer linjegatorna kan använda sig av det här när de är ute på svåråtkomliga platser.

– Det är också bra om vi ska bygga om luftledningar, då kan man redan i projekteringsstadiet kontrollera stolparna och lägga med det i underlaget för beredning, säger Johan. På så vis undviker vi ”överraskningar” när arbetet ska genomföras och vi kan hålla både tidplaner och budget, avslutar han.

Publicerades den 7 oktober, 2022.

Gå till nyhetsarkiv