En varm och nyrenoverad kyrka – utifrån och in
Vi tar en rundtur i den nyrenoverade Staffans kyrkan i Gävle, som nu värms upp med fjärrvärme.
En solig och lite kylig februaridag möter vi upp Robert Edman, byggprojektledare på Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm (KFS), och Greger Berglund, projektledare Gävle Energi, vid Staffans kyrka i Gävle. Den gula byggnaden lyser ikapp med solen och det känns som en bra dag för att prata energi. För när man nyligen avslutade en stor renovering av kyrkan så hade energin en viktig roll. Eller snarare uppvärmning och energieffektiviseringar.
Vi börjar med bakgrunden. KFS är ett företag som, likt namnet antyder, har specialiserat sig på att renovera och bygga om just kyrkor. Det är lite speciellt, inte bara för att det finns många regler och lagar att förhålla sig till, utan för att byggnaderna och byggtekniken kan variera väldigt mycket beroende på när kyrkorna är uppförda.
– Det är fantastiskt roligt att arbeta med kyrkorenovering, säger Robert. Det är verkligen unika projekt och få saker är standard. Nyproduktion möter viktiga kulturvärden, fortsätter han. Det är därför jag gör det jag gör.
Staffans kyrka är en nybyggd kyrka som stod färdig 1932. Dock har den byggts med influenser från äldre kyrkor förklarar Robert.
– När man byggde kyrkan hämtade man mycket inspiration från tidigare stilar, berättar han. Det ser ut som att den är påbyggd, något som många äldre kyrkor är. Det gör att den ser äldre ut än vad den faktiskt är och man får känslan av att den är medeltida, förklarar han.
Helt nya rum grävdes ut
Vi börjar med att titta in i samlingssalen som ska användas som församlingslokal för bland annat barnaktiviteter, begravningsfika och konfirmandträffar. I det ljusa och stora rummet var det tidigare ingenting, helt enkelt fyllt med jord ända upp till taket. Grundläggningen av kyrkan var också en utmaning när man skulle få till ett rum som kunde användas på många olika sätt.
– Hade vi haft kvar den gamla grundläggningen hade takhöjden varit väldigt låg, förklarar Robert. Vi siktade på minst tre meter för att kunna nyttja lokalen på bästa sätt. Utmaningen var att det fanns fem stora fundament som stora delar av kyrkobyggnaden vilade på och de kan man inte gräva under. Istället har vi pålat kring fundamenten och överfört kraften till de pålarna, förklarar han.
Små utrymmen och stora block
I schaktmassorna under kyrkan var det jord uppblandat med stora stenblock och allt var tvunget att tas ut genom en liten öppning. Dels använde man små maskiner men vissa block var man tvungen att spräcka för hand. Det gör man genom att sätta ner kilar, vänta en stund, och sen hugga igen.
– De går sönder förvånansvärt enkelt, säger Robert. Där man stötte på berg och större block sågade man av de i mindre delar.
En annan utmaning var att få in ett dagsljus och ett naturligt ljusinsläpp i lokalerna under kyrkan. Dels har man använt ljusa material och bra belysning men också fått in djupa fönster som vackert sprider ljuset ner i utrymmet.
Var kommer Gävle Energi in i bilden?
2019 så startade KFS planeringen för etapp 1 och sommaren 2020 skrevs kontrakt för entreprenaden. Greger Berglund, projektledare från Gävle Energi kom in hösten 2020 när det var dags att planera in infrastrukturen. Dels handlade det om el- och fiber, men framförallt fjärrvärme.
– Vi räknade på hur mycket värme som behövdes, kollade hur ledningarna skulle dras och sen kunde vi lämna ett förslag, berättar Greger.
Gävle Energi schaktade fram till tomtgränsen sen tog KFS gräventreprenörer över. Fjärrvärmeledningarna läggs på 60 – 100 centimeters djup.
– Två fördelar med det här projektet är dels att det inte är en så gammal kyrka så det dyker upp arkeologiska fynd och dels att det inte är en kyrkogård, då är det en helt annan process, förklarar Robert. Samarbetet med Gävle Energi har flutit på väldigt smidigt, fortsätter han.
– När ledningen väl är nedgrävd så ligger den där i närmare 100 år och man vill enkelt kunna komma åt den om det skulle bli några problem, berättar Greger. Så därför gäller det att tänka till så man placerar den klokt.
KFS beslutade tidigt att använda just vattenburen värme vilket man nästan alltid gör vid ny- och ombyggnationer idag. Tidigare var det eluppvärmt i kyrkan och Robert berättar att det finns flera fördelar med fjärrvärmen.
– Framför allt är det bra för ekonomin, säger han. Och sen är det bra att använda rätt energi till rätt sak och kunna frigöra effekt på elnätet, lägger han till.
– Vattenburen uppvärmning skapar ett bättre inomhusklimat än direktverkande elvärme, framför allt i en kyrkobyggnad, fyller Greger i.
Leveransen av värme utökades under samarbetet och det beslutades också om vattenburen golvvärme i den stora kyrkosalen. Ett moment som kan liknas vid ett tungt och jättestort pussel. Hela kalkstensgolvet plockades försiktigt bort bit för bit, numrerades och sen gjordes allt arbete på golvet. Till sist la man tillbaka stenen på mer eller mindre samma plats som innan.
– Först skulle vi bara ha golvvärme mellan bänkraderna, men sen beslutade vi att ta hela golvet eftersom det ändå skulle rivas upp, säger Robert.
Under byggtiden. Fjärrvärmen dras in Värmeslingor i kyrkorummet – innan Kyrkorummet – efter Fjärrvärmecentralen Ställningar för att nå valven
Byggvärme, laddstolpar och nedsäkring
– En annan bra grej är att vi har haft fjärrvärme under hela byggtiden, säger Robert. Det första vi gjorde på hösten var att koppla in byggvärme kopplat till fjärrvärmenätet i kyrkan, något som har gjort att vi kan spara på kostnaderna.
Förutom värmen så har man också dragit in fiber och kunnat säkra ner inkommande el när man gick från direktverkande elvärme till fjärrvärme. Det gör att det frigörs effektkapacitet på nätet som istället kan användas till exempelvis industrin.
I och med renoveringen har man också installerat ett nytt ljudsystem och en hiss mellan orgelläktaren, markplan och källare. Och såklart nya laddstolpar så att de som arbetar där kan ladda sin elbil.
– Om det är några åtgärder jag vill lyfta särskilt så är det dels uppvärmning via fjärrvärme, att vi har isolerat vinden och att fönsterrutorna har förstärkts med ett nytt energiglas på insidan, säger Robert.
– Jag tycker att det här projektet ska ses som en förebild, säger Greger. Det är ett typexempel på hållbarhet som fler fastighetsägare borde ta efter, avslutar han.
Visste du att?
- De stora valven i kyrkosalen har varsamt gjorts rent under renoveringen. Under årens lopp så fastnar små sotpartiklar från alla ljus, så då blir valven gråa och skitiga. Ungefär var 50:e år måste man göra rent dem. Det är en målerikonservator som använt akapadsvamp och tvättat alla valven för hand.
- Till- och frånluften har på ett diskret sätt byggts in i en ny mur vid kyrkan. För arbetet krävdes en speciell murare som hade kompetens att bygga på rätt sätt, så de kom från Närke.
- En orgelexpert från södra sverige var delaktigt i arbetet på orgelläktaren.
- Mycket av materialet har återbrukats, som kalkstenarna och detaljer som knoppar och dörrar.
- Vill du se filmer från renoveringen av kyrkan? Se mer här.
De rengjorda valven Gammal knopp återanvänds Fler äldre detaljer I den nya muren ”göms” till- och frånluften… …på ett väldigt snyggt sätt! Originalritningar Originalritningar
Publicerades den 7 mars, 2022.
Gå till nyhetsarkiv