Pumpstationer – hur funkar det?

Den nya fjärrvärmeledningen mellan Gävle och Sandviken är över 20 kilometer lång. Hur får man egentligen vattnet att färdas så långt?

Dels ska det varma vattnet transporteras från Gävle till Sandviken, dels ska också det kalla vattnet tillbaka. Jo, med väl planerade pumpstationer såklart.  
 
För de som arbetar i projektet, och delprojektledare Per Erdegren, är pumpstationer och tryckfördelning vardagsmat – men för oss som inte riktigt har koll på tekniken än så har Per förklarat hur det fungerar. I projektet är han ansvarig för bland annat pumpstationerna.  

Pumpstationer i fjärrvärmenät är mycket vanliga och får betecknas som konventionell teknik när fjärrvärme ska distribueras långa sträckor. I Gävles fjärrvärmenät finns det redan idag ett antal pumpstationer.      

– Pumpstationer höjer trycket i ledningen och ser helt enkelt till att vi får ett flöde, förklarar Per. Man höjer trycket i bägge riktningarna, både i framledningen där det är varmt vatten och i returledningen där det svalare vattnet kommer tillbaka.  

Ett fjärrvärmenät är ett slutet system, så det är mer eller mindre samma vatten som cirkulerar och om och om igen och värms upp och distribueras ut i fjärrvärmenätet. Emellanåt fylls fjärrvärmenätet på då fjärrvärmevatten kan försvinna vid exempelvis läckor. Vattnet i fjärrvärmenätet är färgat grönt så att man enklare ska kunna upptäcka just läckor.  

Fjärrvärmerör redo att grävas ner. Bild från ett tidigare projekt.

Ledningen får två pumpstationer 

Just den här ledningen får två pumpstationer, en utanför Valbo och en vid Lövbacken öster om Sandviken. Placeringen av pumpstationerna är noga uträknad.  

– Dels så ska man hitta en mark som har rätt underlag, de ska placeras på ställen längs ledningen så att man får en jämn fördelning av tryckhöjningen, det ska vara smidigt att mata fram kraft – det vill säga el för att driva pumparna. Närhet till vägar för transporter är också viktig, berättar Per. 

– I en transiteringsledning eller som det också benämns överföringsledning, som den här, är det ofta så att man inte kan koppla in nya kunder på alla ställen längs ledningen. Om man i framtiden skulle koppla in nya abonnenter på nätet så måste det ske där trycket på det varma vattnet är högre än trycket på det kalla vattnet, en så kallad positiv tryckbild. På vissa delar av ledningen kommer man inte ha en positiv tryckbild. Även en sådan sak tar vi med i beräkningen, förklarar Per.  

Vintertid kan det vara ett stort effektbehov som gör att det behövs två pumpar i vardera riktning.

Själva pumpstationerna i sig är en byggnad på cirka 150 kvadratmeter som innehåller fyra pumpar. Två i framledningen och två i returledningen.  

– Vid nästan alla driftfall klarar man sig på en pump i varma ledningen och en pump i den kalla ledningen, berättar Per. Men när det är ett stort effektbehov så kan det behövas två pumpar i vardera ledningen. Det är flödet som styr om man på behöver två pumpar eller inte, fortsätter han.  

Uppkopplade stationer 

Pumpstationerna kommer att ha uppkopplade styr- och larmsystem och driften övervakas dygnet runt. För kommunikationen planeras det för en ny egen fiber.  
 
– Man kan sitta på distans och styra pumparna, förklarar Per. Dels från kraftvärmeverket Johannes men det finns också möjlighet att övervaka pumpstationerna från andra platser.  

Upphandlingsförfrågan på pumpstationerna har skickats ut och nu väntar Per och resten av projektet på att få in anbud på att få bygga stationerna. Byggstart av ledningen planeras till första kvartalet av 2022.

Publicerades den 29 juni, 2021.

Gå till nyhetsarkiv