Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
September har, precis som vi befarat, varit en månad präglad av stigande elpriser – både spotpriser och terminspriser (de kontrakt som sätter priserna på de bundna elavtalen).
Prisuppgången beror bland annat på att nederbörden varit blygsam och att krigen i Ukraina och Iran inte ser ut att lösas inom den närmaste tiden. Krigen påverkar den nordiska elmarknaden indirekt eftersom många länder i Europa driver sin kraft- och värmeproduktion med fossila bränslen. Lagren av fossila bränslen är dessutom på ovanligt låga nivåer i Europa, vilket ökar osäkerheten på marknaden.
Utgångsläget i Norden präglas av ett stort underskott på vatten, där de nordiska vattenmagasinen ligger nära de lägsta nivåerna på tio år. Bristen på vatten gör att vattenkraftsproducenterna behöver spara på vattnet för att klara hela vintersäsongen. Vintern kommer allt närmare och snart kommer en större del av nederbörden att falla som snö. Det innebär att vattnet inte kan bidra till vattenkraftsproduktionen förrän snön smälter i vår.
Väderprognoserna för den kommande månaden är dock något hoppingivande. De pekar på högtryck i öster och lågtryck i väster. Det ger något högre temperaturer än normalt, vilket leder till lägre efterfrågan på el när värmebehovet minskar. Mot slutet av prognosperioden väntas dessutom mer nederbörd än normalt när högtrycket förskjuts österut. Prognosen är dock osäker. Förhoppningsvis kommer delar av nederbörden som regn även i fjällen och kan därmed nå vattendragen innan tjälen slår till.
Norden har i skrivande stund endast 46 procent av den totalt installerade kärnkraftseffekten tillgänglig. En stor del av kärnkraften kommer dessutom att vara ur produktion på grund av revision under den kommande månaden.
På kontinenten ser läget inte heller särskilt ljust ut, med fortsatt brist på vatten i alpregionen, lägre lager av naturgas än normalt och höga priser på den gas som köpts in under de senaste månaderna.
Informationen är rapporterad i god tro och speglar de aktuella åsikterna hos enskilda medarbetare. Åsikterna kan ändras utan varsel. Vi tar inget ansvar för handlingar baserade på vår information.
Det finns flera olika faktorer som påverkar elpriset. Här kan du läsa mer om några av dem.
Det är svårt att lagra el. Visserligen hjälper vattendammar för vattenkraft och lager för eldade kraftverk, men el måste produceras vid exakt samma tillfälle som den konsumeras. Det ställer krav på en dynamik i elnätet, och att stora aktörer kan förutspå och parera förändringar i förbrukning och förutsättningar.
Prissättningen på den Nordiska elmarknaden baseras mestadels på väder, då cirka 60 procent av Nordens elproduktion kommer från vattenkraft. Vilka nivåer som finns i vattenkraftverkens dammar och hur mycket det kommer att blåsa är avgörande, och där spelar bland annat nederbörd och snöavsmältning en viktig roll. Det gör att låga nivåer i vattenreservoarer kan översättas till att elpriset är högre. Men det finns fler aspekter som spelar in på hur elen prissätts, såsom de olika årstiderna, kostnad för bränsle (kol, olja gas), export- och importmöjligheter.
De nordiska länderna, förutom Island, har en gemensam avreglerad marknad, Nord Pool, där aktörer som Gävle Energi Elhandel kan sälja och köpa sin el. I princip alla Sveriges elhandelsbolag köper sin el här, antingen själva eller genom partners och ombud. I Europa anses den nordiska marknaden vara den mest utvecklade, och står ofta förebild för nya avregleringar av länders elmarknader.
Sverige är geografiskt indelat i fyra elområden efter ett myndighetsbeslut av Svenska Kraftnät. Gränserna mellan elområdena går där det uppstår så kallade flaskhalsar i stamnätet och behöver byggas om för att kunna transportera mer el inom Sverige.
Elpriserna varierar periodvis beroende på var i Sverige du använder din el. Elen är generellt billigare att använda i norr, där det är överskott på el. Den blir dyrare att använda i söder, där det är vanligare med ett underskott på el.
Kraftsystemet är under ständig förändring. Det innebär att förutsättningarna för indelningen i elområden förändras. Nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el, för att delta i arbetet för Sveriges del. Läs mer om översynen av elområderna.