Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
Augusti präglades av fortsatt torrt och varmt väder i både Kontinentaleuropa och Norden. Detta har lett till en för årstiden stor brist på vatten i magasinen. På kontinenten har detta även lett till minskad kärnkraftsproduktion (som en följd av för höga temperaturer i floderna och i vissa fall brist på kylvatten) samt minskade transporter av bland annat kol på floderna till kolkraftverk, vilket har lett till ökade produktionskostnader. Samtidigt har efterfrågan på el varit relativt hög till följd av ett ökat kylbehov.
Under augusti var tillgängligheten i kärnkraften hög. Men under september går 5 nordiska reaktorer i revision, vilket är relativt många och kommer sannolikt stötta de relativt höga spotpriserna under kommande månad.
Vi går således in i hösten med en ganska ansträngd bild. Gaslagren i Europa är på den lägsta nivån på fem år, frakter på de stora floderna är begränsade och det råder ett stort underskott på vatten i både Norden och Alpregionen. Konflikten mellan USA och Iran fortsätter att bubbla och en bråkdel av de normala leveranserna av olja och gas når ut på världsmarknaden från området. Detta har lett till kraftigt stigande priser på nästan samtliga insatsvaror för att producera el, vilket även återspeglas i spotpriser och terminspriser (dessa utgör grunden för de bundna elavtalen).
Väderprognoserna för september ser ut att ge betydligt mer nederbörd än normalt i Norden under de två första veckorna, för att därefter normaliseras. Det finns tendenser till en högtrycksuppbyggnad mot slutet av månaden, men prognosen är fortfarande mycket osäker. Prisbilden under dygnet präglas fortfarande av lägst priser under dagen, då solproduktionen är som störst. Solinstrålningen minskar dock snabbt och prispåverkan från solen blir mindre för varje dag.
Terminspriserna, som utgör grunden för de bundna elavtalen, handlas i dag ungefär på samma nivå som i början av augusti, trots fortsatt torka, höga gaspriser och låga lager av gas i Europa. Förrförra veckan nåddes de lägsta nivåerna på fem år i de kontinentala gaslagren, samtidigt som gaspriserna skjuter i höjden. De kontinentala terminspriserna har stigit kraftigt under augusti som en följd av detta. Fortsätter vi att ha brist på vatten i magasinen i Norden kommer vi under hösten och vintern att importera mer kraft från kontinenten, med stigande priser som följd, allt annat lika.
Marknaden prissätter, vad det verkar, fortsatt krig i Ukraina och Mellanöstern samt en allt större konkurrens om gasen på världsmarknaden från asiatiskt håll. Avgörande för prisbilden under de kommande månaderna och vintern är om det blir fred i någon av de större konflikterna (Iran–USA och Ryssland–Ukraina) och om vi får en längre period med ihållande nederbörd.
Inget av detta är tyvärr speciellt tydligt i skrivande stund.
Informationen är rapporterad i god tro och speglar de aktuella åsikterna hos enskilda medarbetare. Åsikterna kan ändras utan varsel. Vi tar inget ansvar för handlingar baserade på vår information.
Det finns flera olika faktorer som påverkar elpriset. Här kan du läsa mer om några av dem.
Det är svårt att lagra el. Visserligen hjälper vattendammar för vattenkraft och lager för eldade kraftverk, men el måste produceras vid exakt samma tillfälle som den konsumeras. Det ställer krav på en dynamik i elnätet, och att stora aktörer kan förutspå och parera förändringar i förbrukning och förutsättningar.
Prissättningen på den Nordiska elmarknaden baseras mestadels på väder, då cirka 60 procent av Nordens elproduktion kommer från vattenkraft. Vilka nivåer som finns i vattenkraftverkens dammar och hur mycket det kommer att blåsa är avgörande, och där spelar bland annat nederbörd och snöavsmältning en viktig roll. Det gör att låga nivåer i vattenreservoarer kan översättas till att elpriset är högre. Men det finns fler aspekter som spelar in på hur elen prissätts, såsom de olika årstiderna, kostnad för bränsle (kol, olja gas), export- och importmöjligheter.
De nordiska länderna, förutom Island, har en gemensam avreglerad marknad, Nord Pool, där aktörer som Gävle Energi Elhandel kan sälja och köpa sin el. I princip alla Sveriges elhandelsbolag köper sin el här, antingen själva eller genom partners och ombud. I Europa anses den nordiska marknaden vara den mest utvecklade, och står ofta förebild för nya avregleringar av länders elmarknader.
Sverige är geografiskt indelat i fyra elområden efter ett myndighetsbeslut av Svenska Kraftnät. Gränserna mellan elområdena går där det uppstår så kallade flaskhalsar i stamnätet och behöver byggas om för att kunna transportera mer el inom Sverige.
Elpriserna varierar periodvis beroende på var i Sverige du använder din el. Elen är generellt billigare att använda i norr, där det är överskott på el. Den blir dyrare att använda i söder, där det är vanligare med ett underskott på el.
Kraftsystemet är under ständig förändring. Det innebär att förutsättningarna för indelningen i elområden förändras. Nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el, för att delta i arbetet för Sveriges del. Läs mer om översynen av elområderna.