Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
Februari inleddes med kallt, torrt och vindfattigt väder men vände sedan till betydligt varmare och nederbördsrik. Till följd av att januari och delar av februari var så pass kallt och nederbördsfattigt så är vattenmagasinens nivåer förhållandevis låga (-25 TWh) i Norden. Det håller uppe priserna då vattenkraften behöver vara mer restriktiv i sin produktion. Gaspriserna har också stigit en del under februari primärt drivet av oroligheterna mellan Iran och USA. Sammantaget så har elpriset under februari varit betydligt högre än de två senaste åren.
Prisskillnader mellan elprisområde två (SE2) och tre (SE3) har fortsatt varit betydligt mindre än tidigare år. Förklaringen ligger primärt i lägre vindkraftsproduktion än normalt i SE2 i kombination med ökad överföringskapacitet mot Finland till följd av invigningen av Aurora Line.
Under mars förväntas vädret vara relativt milt, med normal mängd nederbörd och vind. Dock kommer den hydrologiska balansen (vatten i magasinen, snö och mark) fortsatt lägga en prispress uppåt. En något lägre tillgänglighet av kärnkraften till följd av driftstopp av Oskarshamn 3 kan också få sin påverkan.
Terminsmarknaden, som utgör grunden för fasta avtal, har legat kvar på en högre nivå efter den kalla vintern. Längre fram blir priserna mindre känsliga för de låga nivåerna i vattenmagasinen och mer beroende av balansen mellan produktion och elanvändning. Nu börjar elanvändningen successivt öka till följd av bland att allt fler datacenter som etablerar sig men detta till trots så ligger terminskontrakten för 2027 och 2028 på fortsatt stabila nivåer.
Informationen är rapporterad i god tro och speglar de aktuella åsikterna hos enskilda medarbetare. Åsikterna kan ändras utan varsel. Vi tar inget ansvar för handlingar baserade på vår information.
Det finns flera olika faktorer som påverkar elpriset. Här kan du läsa mer om några av dem.
Det är svårt att lagra el. Visserligen hjälper vattendammar för vattenkraft och lager för eldade kraftverk, men el måste produceras vid exakt samma tillfälle som den konsumeras. Det ställer krav på en dynamik i elnätet, och att stora aktörer kan förutspå och parera förändringar i förbrukning och förutsättningar.
Prissättningen på den Nordiska elmarknaden baseras mestadels på väder, då cirka 60 procent av Nordens elproduktion kommer från vattenkraft. Vilka nivåer som finns i vattenkraftverkens dammar och hur mycket det kommer att blåsa är avgörande, och där spelar bland annat nederbörd och snöavsmältning en viktig roll. Det gör att låga nivåer i vattenreservoarer kan översättas till att elpriset är högre. Men det finns fler aspekter som spelar in på hur elen prissätts, såsom de olika årstiderna, kostnad för bränsle (kol, olja gas), export- och importmöjligheter.
De nordiska länderna, förutom Island, har en gemensam avreglerad marknad, Nord Pool, där aktörer som Gävle Energi Elhandel kan sälja och köpa sin el. I princip alla Sveriges elhandelsbolag köper sin el här, antingen själva eller genom partners och ombud. I Europa anses den nordiska marknaden vara den mest utvecklade, och står ofta förebild för nya avregleringar av länders elmarknader.
Sverige är geografiskt indelat i fyra elområden efter ett myndighetsbeslut av Svenska Kraftnät. Gränserna mellan elområdena går där det uppstår så kallade flaskhalsar i stamnätet och behöver byggas om för att kunna transportera mer el inom Sverige.
Elpriserna varierar periodvis beroende på var i Sverige du använder din el. Elen är generellt billigare att använda i norr, där det är överskott på el. Den blir dyrare att använda i söder, där det är vanligare med ett underskott på el.
Kraftsystemet är under ständig förändring. Det innebär att förutsättningarna för indelningen i elområden förändras. Nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el, för att delta i arbetet för Sveriges del. Läs mer om översynen av elområderna.