Kondens ersätter 55 000 m3 råvatten

Det är nog få som har missat den röda skorstenen precis väster om E4:an, ungefär i höjd med att du passerar den södra avfarten till Gävle. Men det kanske inte är så många som egentligen vet vad som sker inne på kraftvärmeverket.

Och ännu färre som vet att det just nu installeras en teknik som kommer att minska vattenförbrukningen med cirka 55 000 m3 vatten varje år. Ungefär lika mycket som hela Gävle stad förbrukar på tre dagar.

Den röda skorstenen sitter på kraftvärmeverket Johannes, där det produceras fjärrvärme och el. En förmiddag under sommarmånaderna möter vi upp driftchefen Lucas för en rundtur och pratstund om en ny teknik som installeras för att minska på vattenförbrukningen.

– Egentligen brukar den här tiden vara lite lugnare, efter att vi stängt av pannan i slutet av maj och sen genomfört alla revisioner, berättar Lucas. Men i och med projektet med den nya rökgaskondensatreningen så är det full aktivitet på verket.

Lucas, Driftchef Kraftvärme

Vi tar det från början…

För att förstå processen med rökgaskondensatrening börjar vi från början. Hur fungerar egentligen ett kraftvärmeverk?

– Förenklat kan man säga att vi eldar träbränsle för att koka vatten i en jättestor kastrull. Vattenångan som skapas driver en turbin som producerar el. En tredjedel blir el medan resten blir till varmt vatten till Gävles fjärrvärmenät. Bränslet innehåller även den alltid en viss mängd fukt. Vid förbränning av bränslet så innehåller därför rökgasen en andel vattenånga, förklarar Lucas.

– Genom att värmeväxla mot fjärrvärmereturen (det kalla vattnet) kommer vattenångan att kondenseras (alltså när ångan övergår till vätska). Värmeenergin som frigörs vid kondenseringen överförs därmed till fjärrvärmevattnet, som värms upp, fortsätter han.

Rökgaskondensering är en process för att maximera energiuttaget från fuktiga träbränslen.

– Tidigare har vi, efter en grundlig reningsprocess, släppt ut vattnet i Gavlebukten. Nu renas det i flera steg och kan återanvändas, berättar Lucas. Kondensatet återanvänds i olika delar av processen, bland annat för att tillverka överhettad ånga i vår panna samt driva turbinen och fylla på fjärrvärmenätet.

Turbinen kräver ”renare” vatten än det vi dricker

Idag förbrukar Johannes cirka 85 000 m3 kommunalvatten varje år. I stora delar av Sverige, och i Gävle, har vi sjunkande grundvattennivåer vilket gjorde att det var ett klokt beslut att fatta att installera den nya utrustningen för rökgaskondensatrening.

– Vi räknar med att gå från en förbrukning på 85 000 m3 till runt 20 – 30 000 m3 vatten per år, berättar Lucas.

Reningsprocessen är en viktig del i systemet, för vattnet som ska driva turbinen måste till och med vara ”renare” än det vi människor dricker.

– Om vi använder liknelsen med att koka vatten i en kastrull igen så blir det alltid lite ”rester” kvar på botten om du ångar upp allt vatten, förklarar Lucas. Det är salter och annat som vi människor inte mår dåligt av, men som sliter mycket på utrustningen, avslutar han.

Så det blir en stor minskning på förbrukningen av råvatten. Finns det några andra fördelar?

– Absolut, säger Lucas. Det krävs mindre underhåll och det är en bättre teknik som håller en högre tillgänglighet, fortsätter han. Samt att kemikalieförbrukningen i reningsstegen kommer att minska.

Den nya rökgaskondensatreningen började installeras våren 2020 och kommer att provköras och trimmas in under hösten. I början av 2021 är planen att den ska lämnas över till produktionen på Johannes.

Men bara för att det här projektet är installerat och färdigt ligger man inte på latsidan vad gäller innovation och utveckling.

– Branschen utvecklas snabbt vad gäller nya effektiva metoder och miljöanpassningar, berättar Lucas. Det händer hela tiden något nytt. Det kanske är därför det fortfarande är så roligt att gå till jobbet varje dag, avslutar han leendes.

Det här är nummer 12 av 100 framsteg som vi gör för en bättre morgondag. Här kan du läsa mer om varför vi tycker det är viktigt att göra skillnad. #100framsteg


Publicerades den 8 juli, 2020.